Med makt kommer ansvar...
En tankeställare...
Lyssnat på en riktigt bra föreläsning, fick nästan gåshud och många tankeställare. Det är så sant. Man kan reflektera ordentligt på det. Jag har valt ett yrke där man kan ha mycket makt, och med makt så kommer ännu mer ansvar. Anledningen till att jag ville bli polis var just att faktiskt kunna göra skillnader. Att ha den makten i sina händer. Att kunna hjälpa och kunna påverka. Tänk vad många människor det finns som gör små saker varje dag, men som faktiskt påverkar människor. Finns många i världen som gör detta varje dag, men kanske inte är medvetna om det. Jag har träffat på många människor i min värld som har påverkat mig. Påverkat mig till att göra en förändring. Att påverka mig till att kunna uppfylla mina drömmar. Hela samhället har ett finger med att kunna påverka människor runt omkring oss. Finns mycket som kan göra det, ett leende, en kram, eller att helt enkelt ha någon som tror på en. Jag är tex glad över att min klassföreståndare i gymnasiet gav mig en spark i rumpan. Hon sa rätt till mig att jag var dum i huvet, att jag inte skulle få ett slutbetyg om jag inte skärpte mig. Jag tyckte det var mycket roligare att sitta och fika på smörgåsboden än att gå i skolan. Men hennes spark i rumpan fick mig att vakna upp. Jag vet om att jag inte är dum i huvet,,,blev förbannad på henne. Sa att jag skulle visa henne. Detta var i andra terminen i tvåan ( gymnasiet) Vad hände....Jo, jag pluggade och kämpade. Gick ut med ett slutbetyg..5 VG..1 MVG och ca 10 G..Jag fick jobb direkt efter gymnasiet. Jobbade i 10 år. Vad hände sen??? Jo, jag tog tag i mina drömmar. Vad gör jag nu?? Läser tredje terminen på PHS. Över 12 000 sökande, totalt 356 platser....Och jag är en av dom. Jag vågade leva drömmen, inte bara drömma om den. Tänk vad många det är som har drömmar, men inte vågar att fullfölja dom. Jag var en av dom. Hade alltid något att skylla på...Det tog mig 7 år att äntligen våga. Jag trodde aldrig att jag skulle lyckas, men på nått sätt så började jag tro på mig själv...Och jag lyckades!!!
Jag har många många människor runt omkring mig att tacka. Alla som stod "bredvid" de jobbiga åren.. Ni som stod kvar..Ni som såg mig växa...Framförallt har jag mina fantastiska föräldrar att tacka för allt. För all hjälp jag fått av dom. Barnpassning, stöttning, ekonomi, ja,,och det viktigaste av allt. Att dom finns för mig. Tror nog inte det finns bättre föräldrar. Utan dom hade jag nog bott på gatan idag. ( jo, det är sant) Det hade jag gjort!! Så tack vare att jag fått världens bästa föräldrar så har jag fått möjligheten att få leva drömmen:)
Men drömmen är ibland ett helvete!! Jo, så känner jag. Ensam i storstan...ensam med Nero, ensam i livet. Hårt att plugga, hårt att få livet att gå ihop. Det är inte lätt att lämna tryggheten. Men jag hade drömmar, jag hade mål. Det är värt varenda tår. Ibland vill jag bara ramla ihop en hög och lägga mig i fosterställning och bara skita i allt. Återgå till livet hemma, jobba i hemtjänsten och få lön varje månad. Bo i mina fina 104 kvadratmeter, inte min etta på 35.....Men inser att detta är bara en kort tid av mitt liv. Denna korta tiden skapar min och mitt barns framtid. Det är värt varenda sekund,,,det är värt varenda tår....Och det viktigaste av allt är att jag är inte ensam:) Jag är omgiven av nog de absolut bästa människorna. Både här och hemma. Dom som jag har här i Stockholm är helt fantastiska. Och alla ni där hemma...Att man har så många fina människor i sitt liv. Jag är nöjd...
Just nu har jag 34 kr på kontot, tomt kylskåp och en massa skolplugg framför mig. Har en massa tentor att skriva.Men vad gör det???.Jag kuggar, skriver om,,,kuggar,,,men klarar det tillslut. Det är tufft...men det är värt det!! För snart har jag kommit i mål:)
Jag vågade....jag blev påverkad....jag tog steget...jag lever drömmen!!!!!
Tack alla ni som står bredvid och stöttar och fångar mig när jag faller......
Tråklördag med ångest...
Usch och fy vilken tråkdag jag har haft. Varit svinigt kallt ute idag, längtar efter vår och värme nu, men tydligen ska det komma nästa vecka :) Längtar...
I morse så åkte mamma hem, vi gick in till stan, gjorde lite ärende och åt lunch, sen släppte vi av henne vid tåget. Jag och Nero åkte hem och har typ suttit i soffan hela dagen. Var bara ute en kort promenad ner till affären och handlade en massa godis. Så vi har suttit här och krängt en massa ikväll. Ont i magen och ont i munnen...
Igår var jag ute med Annette, Macarena och Sofia. Så underbara människor. Var helt seg och trött bara. Hade ju pepparspray-provet i går i skolan. Då vi skulle få pepparspray i ögonen. Hade inte tänkt så mycket på det mer än att det skulle göra ont. Men ångesten kom krypande under dagen igår. Precis innan fick jag ett enormt stresspåslag då jag knappt kunde andas och blev fruktansvärt illamående, satt och drack vatten och var rädd för att spy. Men tillslut var det min tur, och jag kom inte undan. Förvånad jag blev då över att det inte var så farligt. Ont gjorde det,,,men inte värre än att få hjärtat krossat,,,haha!! För där kan man snacka smärta....Ja...faktiskt. Tyvärr känner jag fortfarande en enorm smärta och saknad efter H...Hatar mig själv för det.
Högsta drömmen just nu är att få backa i tiden, eller att han ringer och säger att han ångrat sig:( Kommer aldrig ske. Får försöka komma över detta, dag för dag.......Hatar att jag blev så trygg med honom......
jaja....Har skickat in aspirantansökan nu, hoppas på svar i slutet på maj....Sökte Skåne som nr 1. Så om förhoppningsvis mindre än ett år är jag hemma igen...Så mycket jag längtar efter...Vänner, familjen, en lön, ett större hem, ett eget hem, thaiboxningen,,ja, allt! Jag trivs jättebra här i Stockholm iofs,,,en jättebra och superfin stad. Men tyvärr för långt ifrån "hemma".
Kommer säkert sakna Stockholm jättemycket också. Får försöka njuta den sista tiden jag har kvar här,,9 månader bara :)
Hoppas så mycket på sol imorgon, ska försöka ta mig en löpar-runda. Nero kan cykla eller kick-bika och jag kan springa.....Måste rensa ur tankarna ordenligt....
Underbart.....
Ja,,nu äntligen känns allt så bra. Tänk vad ett svar kan göra. All bitterhet försvann. Tänk om man bara hade fått det tidigare så hade jag inte behövt gräva ner mig så här otroligt. Nu är jag äntligen redo att gå vidare...
Ledig idag, dejt med tvättstugan, storstädning och plugg plugg plugg...Ska ha tenta på vårdlagarna på fredag. Lite krångligt, men,,,skulle man kugga så är det ju bara att göra om och göra rätt, och det har jag ju blivit expert på. Knappt 2 månader kvar på denna terminen, inte klokt vad tiden går snabbt. Skönt tycker jag, längtar verkligen efter att bli klar nu.
Annars så händer det väl inte så värst mycket. Mammi kommer på torsdag :) ( så därför storstädet) haha!! Vi ska gå på Neros vårsoare med Lilla Adolf Fredriks Musik-klasser. Tydligen ska dessa konserer vara något utöver det vanliga. Ska bli spännande. Ska bli kul att se Nero uppträda. Sen på fredag ska mamma och Nero ha ensamtid och jag ska ut och öla med Nettan och Macarena...Vad sen helgen har att bjuda på har jag inte en aning om....
Nu börjar solen komma fram, och jag måste bara säga, att Gud vad allt känns så mycket lättare.......
Fick förresten precis ett samtal, så nu är sommarjobbet fixat till 100 procent. Tyvärr blir det till att stanna kvar i Stockholm :( Men jag måste ju ha ett jobb. Kommer att jobba dag,kväll, natt och helg. Så nu måste jag börja ta tag i det här med barnomsorg.....Annnna!!!! haha..Nej, ska försöka mig på att ringa till Neros pappa, och göra upp en plan inför sommaren..Får hoppas att han kan vara lite pappa och hjälpa till...
jaja,,allt för idag...KLART SLUT!!
Fick ett svar..
Äntligen fick jag ett livstecken:) Fick ett svar på mitt brev. En förklaring! På nått sätt så känns det så mycket lättare nu. Han hatar inte mig...Nu känner jag verkligen att jag kan gå vidare..En sten har lyfts från mitt hjärta. För övrigt har det varit en bra helg:) Har varit med min kusin, i lördes satt vi hemma hos mig och drack vin. Annette och Macarena var också här:) Sen drog vi ut på stan! Tyvärr så tycker jag inte att det är så särskilt kul ute här i Stockholm! Tycker mycket mer om att sitta i solen på en uteservering och ta en öl! Det jag gillar med att gå ut är att träffa folk och mingla rundor! Det funkar bäst i kristianstad där man känner folket:) Idag är både jag och Nero lediga:) Får se vad som hittas på! Ska iallafall fika med en kompis, sen får man se vad som händer! Plugg blir det iallafall, har ju tenta igen på fredag!! Hoppas alla får en bra dag, för det ska jag försöka! Solen skiner ju, förhoppningsvis har våren äntligen kommit:)
Kan inte lura mig själv....
Jag kan inte lura mig själv....det är skit!!! Hatar mig själv att jag känner så här...Skrev ett långt brev till honom, kommer inte få nått svar ändå,,bara en iskall tystnad. Hatar mig själv att jag bryr mig,,att jag deppar. Jag vill inte göra det. Jag försöker verkligen. Hatar att detta har tagit mig så hårt :(
I let it fall, my heart
And as it fell you rose to claim it It was dark and I was over
Until you kissed my lips and you saved me
My hands they're strong, but my knees were far too weak
To stand in your arms without falling to your feet
But there's a side to you that I never knew, never knew
All the things you'd say, they were never true, never true
And the games you play, you would always win, always win
But I set fire to the rain
Watched it pour as I touched your face
Let it burn while I cried
Cause I heard it screaming out your name, your name
When I'm with you I could stay there
Close my eyes, feel you're here forever
You and me together, nothing gets better
Cause there's a side to you that I never knew, never knew
All the things you'd say, they were never true, never true
And the games you play, you would always win, always win
But I set fire to the rain
Watched it pour as I touched your face
Let it burn while I cried
Cause I heard it screaming out your name, your name
I set fire to the rain
And I threw us into the flames
Where I felt something die
Cause I knew that that was the last time, the last time
Sometimes I wake up by the door,that heart you caught must be waiting for you
Even now when we're already over
I can't help myself from looking for you
I set fire to the rain
Watched it pour as I touched your face
Let it burn while I cried
Cause I heard it screaming out your name, your name
I set fire to the rain
And I threw us into the flames
Where I felt something die
Cause I knew that that was the last time, the last time
Vilket väder...
Vilket väder man vaknade till i morse! Snöblask! Lycka är då den fantastiska födelsedagspresenten jag fick av min bästa Miian, dvs ett par Hunter gummistövlar! Herrejisses vad nöjd jag är! Traskade en promenad till Odenplan med Nero och lämnade honom på laserdomskalas, och kände mig som ett litet barn som verkligen kunde plaska rundor i pölarna:) Najs! Älska Hunter! Ska hämta honom igen om några timmar, sen köra ut till hölö till sina kusiner, hämta upp min bästaste kusin och sen blir det att dricka vin och bara umgås! Känner på mig att detta blir en bra kväll:) Hoppas ni också har det bra alla och att ni också får en bra kväll:)
Uppe över ytan igen....
Tack bästaste Miian för att du drog upp mig...63 mil imellan men du drog upp mig med råge.....Det är så sant som du sa...Jag är inget vrak,,,jag är ett kap...
Från och med nu ska jag lämna det bakomflutna före mig :) Vara glad och tacksam för det man upplevt, och stoppa det i "ryggan" med erfarenheter.......
Jag är faktiskt grym.....en helt fantastisk person, med en massa underbara människor runt omkring mig, så vad gör det då???
Tack världens bästa!!!!!!
Ångesthelgen förändrades.....
Vaknar imorse med värsta ånget och bitterheten...drömde om "honom" inatt...vaknade arg. Det är absolut inget kul, tro mig. Men det var bara att packa ihop sig och dra iväg till skolan. Hade ett ganska så rejält fyspass, med inslag av lite boxning osv,,,så det kändes helskönt. Slutade tidigt och åkte hem. Är på mycket bättre humör nu, då jag hunnit samla tankarna och funderat lite,,,och en enorm peppning av fantastiska människor.
Ställer frågan till mig själv varför jag bittrar??? Varför varför varför??? Men har insett att det finns ingen anledning att deppa....Han ville inte ha mig!! Nej,,find! Gilla läget.. Hela världen är full av killar, jag har väl bara inte hittat rätt än....Som jag skrev innan så bittrar jag nog mest på tillvägagångs-sättet som jag blev "dumpad" på...och tystnaden och den totala ignoransen. Från att ha pratat minst tre gånger om dagen med en person, sovit tillsammans flera dagar i veckan,,,pratat, skrattat,,,ja, allt! Till denna enorma iskalla tystnad och tomhet! Han var även min vän,,,och nu är det bara tyst...Förstår inte hur en person kan förändras så snabbt,,,från en dag till en annan. Kanske mest det jag bittrar över. Jag menar, dumpad har man ju blivit förrut...haha!!!!
Men ångesthelgen blev plötsligt förändrad till förhoppningsvis en bra helg...Min kusin kommer hit, och jag lyckades i sista stund fixa barnvakt( tack Jens! Fast du inte läser) Så på lördag så ska vi sitta och dricka vin och tragga och umgås, förhoppningsvis så kommer även Nettan och Macarena hit och joinar oss :) Helt plötsligt så längtar jag......Känner på mig att detta kommer bli en bra helg:)
Just nu försöker jag komma på vad tusan jag ska äta, Nero är på skansen, så honom får jag inte hem förrän efter kl 16. Borde börja storstäda, men orkar inte....kanske plugga??? Jo,,det får nog bli så. Råkade se att det är en hel del tentor framöver som ska göras,,,så får nog ta tag i det,,ska bara försöka leta upp motivationen först, för den har jag tyckts tappa någonstans....
FOR ALL THE WOMAN FIGHTING....Jag är en fighter, jag är bra, och jag kämpar varje dag.....
Då var det dags att börja blogga lite igen...
Var inne och läste lite i min blogg innan, och insåg att det var mer än ett år sedan som jag bloggade sist. Dåligt! Tänkte faktiskt försöka göra det lite oftare, och det framför allt för min skull och för er vänner som vill läsa.
Nu har jag bott här i Stockholm i över ett år,,,har 6 månader totalt kvar i skolan, och ca 9 månader kvar totalt här ( vad jag vet iallafall) Snart dags att söka aspiranetn, och jag hoppas på att komma till Skåne,,,att få komma hem igen, men man vet ju aldrig vart man hamnar.
Livet här går upp och ner,,,just nu så går det ganska så nedåt :( Kommit in i en bitter period då jag är så trött på allt så jag hade kunnat spy hela dagarna, fast det är iofs ganska så onödigt. Tror nog att det handlar om att man börjar se slutet av allt. Jag saknar liksom mitt gamla liv lite grand, jag saknar att få lön varje månad, jag saknar att kunna åka hem till "mina människor" när jag vill,,,jag saknar att inte vara ensam kväll efter kväll. Jag saknar som sagt mitt liv.
Jag lever drömmen, och borde vara tacksam! Men fy vad tungt allt känns nu. Vill bara bli klar nu!!
Man har ju hört rykten att åren på PHS är några år man alltid kommer att minnas med glädje,,,men inte för mig. Ska faktiskt rent av ärligt säga att det är riktigt tufft. Inte själva skolan ( jo, tufft där också) men det är liksom det sociala livet man har här, och vetskapen över vad man har hemma. Det är tufft att studera på heltid, att vara mamma på heltid...börjar faktiskt ledsna ordentligt på det. Men vill man följa sina drömmar så måste man orka att kämpa och bita ihop.....ser snart målet!!!
Är som sagt ganska så bitter just nu, kan vara pga krossat hjärta och krossat förtroende. Fast jag vet att jag är värd så mycket mer, och att jag kommer att träffa rätt, så gör det faktiskt extremt ont just nu. Kanske inte bara för att ha förlorat honom,,utan på sättet som jag förlorade på. Jag anser inte att jag enbart förlorat en kärlek, utan också en person som jag kände mig trygg och litade på till 100 procent. Känner mig fruktansvärd sårad och ledsen över detta. Särskilt tystnaden från honom.....men men,,,det går ju över, men det gör fortfarande ont. Men man gör ju som sagt sina egna val, och man kan ju inte tvinga någon att vara med någon som den inte vill vara med.
Annars så tycker jag att mycket är tråkigt nu,,,jag verkligen hatar att komma hem till ensamheten. Visserligen har jag ju Nero,,men det är ju ett vuxet sällskap som jag saknar. Får ånget bara på tanken att åka hem. Värsta ångesten kommer inför helgen...Särskilt som i morgon när det är fredag. Älskade "våra" fredagskvällar,,åt god mat och drack vin och sen rådäckade i soffan. Nu ger mer bara tanken på helgen mig värsta ångesten.
Som tur är så har jag världens bästa kusin som kommer hit i helgen och hänger med mig. Är så enormt glad över att ha fått henne i mitt liv. Världens bästa människa. Inte bara en kusin, utan också en extremt bra vän....
Sen har jag ju faktiskt några andra riktigt bra vänner här. Min älskade Nettan och Macarena. Världen bästa tjejer. Nästa vecka kommer mamma hit, och ska ha ensamtid med Nero på fredagen, då ska jag äntligen få gå ut med mina bästa tjejer.
Nu har jag fått bittrat av mig lite i text....Det måste man få göra ibland, särskilt nu när allt känns så tungt. Hoppas på att humöret kommer tillbaka snart, för jag hatar att bittra så här mycket, det är inte jag....Jag saknar mig själv och mitt positiva tänkande.
Borde som sagt vara tacksam över livet, men nej,,,man kan inte alltid vara så tacksam,,man kan inte alltid vara stark,,,ibland måste man få falla ihop i en hög och lägga sig i fosterställning och tycka synd om sig själv....
mycket tankar..
Då har det gått ytterligare en vecka i stockholm. Varje dag är en utmaning. Jag börjar komma in i rutiner i skolan, och börjar känna mig som en del av klassen. Själva skolarbetet blir bara roligare och roligare för varje dag. Älskar det! Det ända negativa är att skolan ligger här, 60 mil ifrån det som jag är van vid, alla vänner och familj och framför allt min Nero. Men tre månader går förhoppningsvis snabbt, och ska det fortsätta i denna takten,så är det snart dags för sommar :) Många tidiga mornar och sena kvällar.
Får mycket tid på kvällarna att tänka och fundera en massa. Detta är ju det som jag verkligen vill. Så många gånger jag har drömt om denna tiden, jag har aldrig sagt "om" jag kommer in på phs, utan alltid sagt "när" jag kommer in. Men komma in så här var väl aldrig enligt mina planer. Mina planer var att komma in på distans i växsjö! Idag är jag faktiskt glad att jag inte kom in på distans, för hela grejen med att vara här i sörentorp är alla upplevelser, och att leva ett "student"liv!
Fast som jag brukar säga "allt som händer och sker, har alltid en mening" Och tydligen finns det en mening med att jag ska vara här i stockholm. Vissa dagar har jag en enorm längtan att bara sätta mig på tåget och åka hem, och bara glömma detta! Att återgå till mitt normala trygga hem. Jobba hela dagarna och träna på kvällarna, och där i mellan kunna träffa mina vänner och familj när JAG vill. Veta att dom alltid finns runt hörnet. Mycket som man bara tar för givet i livet. Men samtidigt kan jag tänka på ALLA dom gånger jag suttit ensam hemma på kvällarna och bara längtat efter att det ska hända något i mitt liv, så många gånger jag önskat att få komma ifrån kristianstad. Och nu sitter jag här! Kanske inte som jag tänkt. Men jag är på god väg att uppfylla min dröm!
För mig är det fortfarande helt otroligt att jag faktiskt är här. Att JAG kom in på phs!!
Känner verkligen att jag är på rätt utbildning!! Detta är faktiskt det jag ska göra...älskar allt som har med skolan att göra, så jäkla intressant.
Skulle satt lösen i måndes, men har inte haft tid! Har som sagt haft extremt mycket med skolan. Men from måndag så blir det lösen. Så återigen, ni som vill fortsätta läsa så är det bara att höra av er, så ska ni får lösen osv....
Hoppas ni alla får en fantastisk helg, själv ska jag sitta med en hemtenta, och sen kommer mop imorgon med grejer till mig. Och förresten så hoppas jag på att snart få lite besök här i tjockhult,,känner att jag skulle behöva det. Så bara hör av er om ni är sugna på att åka till stockholm.....pussåkram på er alla
Får mycket tid på kvällarna att tänka och fundera en massa. Detta är ju det som jag verkligen vill. Så många gånger jag har drömt om denna tiden, jag har aldrig sagt "om" jag kommer in på phs, utan alltid sagt "när" jag kommer in. Men komma in så här var väl aldrig enligt mina planer. Mina planer var att komma in på distans i växsjö! Idag är jag faktiskt glad att jag inte kom in på distans, för hela grejen med att vara här i sörentorp är alla upplevelser, och att leva ett "student"liv!
Fast som jag brukar säga "allt som händer och sker, har alltid en mening" Och tydligen finns det en mening med att jag ska vara här i stockholm. Vissa dagar har jag en enorm längtan att bara sätta mig på tåget och åka hem, och bara glömma detta! Att återgå till mitt normala trygga hem. Jobba hela dagarna och träna på kvällarna, och där i mellan kunna träffa mina vänner och familj när JAG vill. Veta att dom alltid finns runt hörnet. Mycket som man bara tar för givet i livet. Men samtidigt kan jag tänka på ALLA dom gånger jag suttit ensam hemma på kvällarna och bara längtat efter att det ska hända något i mitt liv, så många gånger jag önskat att få komma ifrån kristianstad. Och nu sitter jag här! Kanske inte som jag tänkt. Men jag är på god väg att uppfylla min dröm!
För mig är det fortfarande helt otroligt att jag faktiskt är här. Att JAG kom in på phs!!
Känner verkligen att jag är på rätt utbildning!! Detta är faktiskt det jag ska göra...älskar allt som har med skolan att göra, så jäkla intressant.
Skulle satt lösen i måndes, men har inte haft tid! Har som sagt haft extremt mycket med skolan. Men from måndag så blir det lösen. Så återigen, ni som vill fortsätta läsa så är det bara att höra av er, så ska ni får lösen osv....
Hoppas ni alla får en fantastisk helg, själv ska jag sitta med en hemtenta, och sen kommer mop imorgon med grejer till mig. Och förresten så hoppas jag på att snart få lite besök här i tjockhult,,känner att jag skulle behöva det. Så bara hör av er om ni är sugna på att åka till stockholm.....pussåkram på er alla
vad är det för en dag?? haha!
Åter igen haft en underbar dag på polishögskolan. Hade 5 nakna tjejer som sjöng för mig i duschen imorse. Haha! Det händer väl inte för ofta, inte för att det var grejen att dom var nakna, men det var själva grejen,,haha!
Haft en undrbar dag idag, och ikväll blir det mys med världens bästa roomies, Annette och Macarena. Imorgon blir det hemfärd till k-town. Stor avskeds/födelsedagsfest! Så hoppas på en bra upplutning.
Lite allvarliga grejer nu!! PGA mitt framtida yrkesval och enl all IT-säkerhet, så måste jag sätta lösenord på bloggen. Jag kommer inte att skriva så mycket ingående om min utbildning, men kommer ändå att skriva om min vardag här. Om ni ändå är intresserade att fortsätta läsa, så skicka mail så skickar jag lösen till er...From måndag blir den skyddad.
Samma gäller ang Fejjan, som jag under en tid varit väldigt beroende av. Jag älskar att man kan ha så mycket kontakt med människor via den, men som jag skrev tidigare, så pga det gör jag nu, så FÅR jag inte eller kan vara så aktiv där. Jag får självklart använda fejjan och chatta och skriva till folk där, men jag måste göra en rensning bland mina vänner :) Inte kul alls, eftersom att enbart MINA vänner har tillgång till min sida. Men jag vet ju inte vilket nätverk dom sedan har vid sidan om, och detta är regler inom PHS! Och det måste jag följa. Samma gäller vissa bilder av mina nära och kära, men det är en säkerhets och trygghet inför framtiden. Så nu har jag ett jobb framför mig att radera bilder och plocka bort vissa vänner :( BLä..men det gäller kanske isåfall grannens kusins klasskompis som man träffat på en fest för 10 år sedan el så.....haha! Så kanske inte så många jag måste plocka bort ändå. Och det är som sagt enbart för allas säkerhet.......
För övrigt så återigen tack till alla som grattat mig både via fejjan och sms. Betyder mycket med tanke på att alla nära och kära är 60 mil ifrån mig.....
Kram till er alla....
Haft en undrbar dag idag, och ikväll blir det mys med världens bästa roomies, Annette och Macarena. Imorgon blir det hemfärd till k-town. Stor avskeds/födelsedagsfest! Så hoppas på en bra upplutning.
Lite allvarliga grejer nu!! PGA mitt framtida yrkesval och enl all IT-säkerhet, så måste jag sätta lösenord på bloggen. Jag kommer inte att skriva så mycket ingående om min utbildning, men kommer ändå att skriva om min vardag här. Om ni ändå är intresserade att fortsätta läsa, så skicka mail så skickar jag lösen till er...From måndag blir den skyddad.
Samma gäller ang Fejjan, som jag under en tid varit väldigt beroende av. Jag älskar att man kan ha så mycket kontakt med människor via den, men som jag skrev tidigare, så pga det gör jag nu, så FÅR jag inte eller kan vara så aktiv där. Jag får självklart använda fejjan och chatta och skriva till folk där, men jag måste göra en rensning bland mina vänner :) Inte kul alls, eftersom att enbart MINA vänner har tillgång till min sida. Men jag vet ju inte vilket nätverk dom sedan har vid sidan om, och detta är regler inom PHS! Och det måste jag följa. Samma gäller vissa bilder av mina nära och kära, men det är en säkerhets och trygghet inför framtiden. Så nu har jag ett jobb framför mig att radera bilder och plocka bort vissa vänner :( BLä..men det gäller kanske isåfall grannens kusins klasskompis som man träffat på en fest för 10 år sedan el så.....haha! Så kanske inte så många jag måste plocka bort ändå. Och det är som sagt enbart för allas säkerhet.......
För övrigt så återigen tack till alla som grattat mig både via fejjan och sms. Betyder mycket med tanke på att alla nära och kära är 60 mil ifrån mig.....
Kram till er alla....
Verkligheten hinner ifatt..
Jo, det kan man säga att den gjort, och det har inverkat rejält på min kropp. Blivit dunderförkyld med värk i hela kroppen. Har supersvårt att sova och hjärnan går på högvarv. Har varit och köpt upp halva apoteket, så hoppas snart att det ska bli bättre.
Idag är jag faktiskt hemma från skolan, känns så där att börja första veckan med att sjukskriva sig, fast å andra sidan blir jag ju inte bättre av att gå dit när jag är sjuk.
I måndags var det superkul i skolan, vi hade lektion i förhörsteknik, då vi skulle intervjua varandra och spela in förhören, för att sedan kolla igenom det. Det var väldigt kul och ganska så intressant.
Igår började dagen med att jag vaknade och kände mig kassare än någonsin, insåg att jag var sen, och sprang ner till bussen, och när jag väl kommer dit så är jag en hel timme för tidig... Kul det !! *not*
Satte mig i biblioteket och läste igen 10:e polislagen, som vi skulle arbeta med igår, sen var det dags för föreläsning i aulan. Mänskliga rättigheter..Ganska så drygt faktiskt, det kunde ha varit upplagt på ett mer intressant sätt. Efter föreläsningen kom Hasse Aro in och ville varva aspiranter till att sitta med i efterlyst och ta emot tips, ganska så kul faktiskt. Tror nog jag ska anmäla mig.
Sen hade vi grupparbete, då vi skulle arbeta med fall och göra hänvisningar till de olika polislagarna. Väldigt intressant faktiskt, fattade hur det är uppbyggt med alla lagarna, och lärde mig även tolka lagarna i Lagboken, alltså hur dom är uppbyggda när man söker efter dom.
Tyvärr så mådde jag skit och var på ett riktigt böl humör, så det var så tråkigt. Skulle gå och hämta mitt studieLeg, och då hade dom skrivit fel namn, blev duktigt sur igen.
Efter skolan mådde jag åter igen skit, började böla när storasyster ringde, var verkligen superledsen, kände en enorm hemlängtan. Samtidigt som jag är så lycklig över detta, så har jag nog ändå inte hunnit smälta allt som hänt. Pratade med både Annette, Pappa och mamma igår, och tillslut var det nog slut på gråten, och då däckade jag i soffan och somnade istället. Jag vet att jag kommer att ha många såna dagar, då känslorna går upp och ner. Men det är bara att kämpa på, och verkligen intala mig själv att detta kommer gå bra, och att det är för vår framtid. Min och Neros alltså. Men jag saknar Nero så att jag håller på att dö, hade liksom inte så mycket tid på mig att förbereda mig på att behöva lämna mitt barn. Men jag kommer ju hem och 3 dagar, och stannar hela helgen, sen åker jag ju hem nästa helg igen.
På måndag så flyttar jag in i min lägenhet. Har fått tag på en 1:a på st eriksplan. Den är på 35 kvadrat, och superfin. Hade en jäkla tur att jag kom över den. Ca 3 min till tunnelbanan, 3 min till pendeltåget och precis runt hörnet ligger en thaiboxningsklubb....Kunde jag fått det bättre??? Nej!!
Mycket praktiskt som ska göras hemma nu. Hyra ut el sälja min lägenhet. Sälja ALLA mina möbler. Transportera hit lite personliga saker. usch!! blir trött när jag tänker på det. Men det mesta brukar ju faktiskt lösa sig...
Idag är jag faktiskt hemma från skolan, känns så där att börja första veckan med att sjukskriva sig, fast å andra sidan blir jag ju inte bättre av att gå dit när jag är sjuk.
I måndags var det superkul i skolan, vi hade lektion i förhörsteknik, då vi skulle intervjua varandra och spela in förhören, för att sedan kolla igenom det. Det var väldigt kul och ganska så intressant.
Igår började dagen med att jag vaknade och kände mig kassare än någonsin, insåg att jag var sen, och sprang ner till bussen, och när jag väl kommer dit så är jag en hel timme för tidig... Kul det !! *not*
Satte mig i biblioteket och läste igen 10:e polislagen, som vi skulle arbeta med igår, sen var det dags för föreläsning i aulan. Mänskliga rättigheter..Ganska så drygt faktiskt, det kunde ha varit upplagt på ett mer intressant sätt. Efter föreläsningen kom Hasse Aro in och ville varva aspiranter till att sitta med i efterlyst och ta emot tips, ganska så kul faktiskt. Tror nog jag ska anmäla mig.
Sen hade vi grupparbete, då vi skulle arbeta med fall och göra hänvisningar till de olika polislagarna. Väldigt intressant faktiskt, fattade hur det är uppbyggt med alla lagarna, och lärde mig även tolka lagarna i Lagboken, alltså hur dom är uppbyggda när man söker efter dom.
Tyvärr så mådde jag skit och var på ett riktigt böl humör, så det var så tråkigt. Skulle gå och hämta mitt studieLeg, och då hade dom skrivit fel namn, blev duktigt sur igen.
Efter skolan mådde jag åter igen skit, började böla när storasyster ringde, var verkligen superledsen, kände en enorm hemlängtan. Samtidigt som jag är så lycklig över detta, så har jag nog ändå inte hunnit smälta allt som hänt. Pratade med både Annette, Pappa och mamma igår, och tillslut var det nog slut på gråten, och då däckade jag i soffan och somnade istället. Jag vet att jag kommer att ha många såna dagar, då känslorna går upp och ner. Men det är bara att kämpa på, och verkligen intala mig själv att detta kommer gå bra, och att det är för vår framtid. Min och Neros alltså. Men jag saknar Nero så att jag håller på att dö, hade liksom inte så mycket tid på mig att förbereda mig på att behöva lämna mitt barn. Men jag kommer ju hem och 3 dagar, och stannar hela helgen, sen åker jag ju hem nästa helg igen.
På måndag så flyttar jag in i min lägenhet. Har fått tag på en 1:a på st eriksplan. Den är på 35 kvadrat, och superfin. Hade en jäkla tur att jag kom över den. Ca 3 min till tunnelbanan, 3 min till pendeltåget och precis runt hörnet ligger en thaiboxningsklubb....Kunde jag fått det bättre??? Nej!!
Mycket praktiskt som ska göras hemma nu. Hyra ut el sälja min lägenhet. Sälja ALLA mina möbler. Transportera hit lite personliga saker. usch!! blir trött när jag tänker på det. Men det mesta brukar ju faktiskt lösa sig...
Första helgen i stockholm
Så där, då var snart första helgen i stockholm avklarad. Har en ny vecka framför mig i skolan. Känner att jag har landat lite mer nu, men har fått en extrem förkylning. Men det är väl pga av chocken och omställningen.
I fredags blev det ju tyvärr ingen skola pga snöovädret. Kvällen blev lugn, iallafall för min del. Mina roomies skulle ut och festa, så jag satt och drack lite vin med dom, och traggade en massa skit. Känns så underbart att både Annette och Maccarena har öppnat upp sitt hem för mig, utan dom skulle jag aldrig ha klarat mig här. Annette var en gång för många år sedan en av mina absolut bästa vänner. Men hon flyttade från k-stad för några år sedan och har pluggat i växsjö, och sen har hon bott några år här i stockholm. Tyvärr har jag inte träffat henne så mycket de sista åren, men idag känns det som om vi aldrig har varit ifrån varandra. Allt känns så naturligt, och jag är extremt glad att hon åter igen är en del av mitt liv. Jag kunde aldrig drömma om den stöttning hon ger mig, och att hon låter mig bo här. Är som sagt så enormt tacksam. En stor eloge till både Nettan och Maccarena...-Hör ni det Annette!!!! Haha! När sen dom gick ut, så somnade jag ganska så direkt på soffan, kan ju säga att jag var väldigt utmattad.
Vaknade sen ganska så tidigt på lördagen, och slappade en stund, sen åkte jag och Annette ut till Danderyd där jag skulle kolla på en lägenhet. Lägenheten ligger väldigt nära skolan. Är bara en buss ifrån, så läget är ju det bästa. Tyvärr är det bara en etta på 24 kvadrat med kokvrå, och jag kan inte flytta in förrän i slutet på mars. Men det är ett hem iallafall. Hran ligger på 4000 kr, och lägenheten är fullt möblerad, så jag behöver inte flytta upp något alls hit. Tyvärr har jag bara den till slutet på juli, men jag hinner iallafall leta en 2:a under tiden.
Sen begav vi oss till kista gallerian, och käkade lunch och inhandlade lite grejer, som tex en kaffebryggare som nog kommer rädda mitt liv här. :)
Sen åkte vi hem, extremt trötta, och lördagskvällen spenderades med soffslapp och mycket skratt. Jag är väldigt glad över att vara här nu, och det mesta verkar just nu flyta på ganska så bra. Kommer hem till nästa helg, då jag får packa ihop lite grejer hemma, och ta upp mer kläder hit. Kommer ju även ha min avskeds/födelsedags fest på lördag. Hoppas alla nära och kära kan komma.
Nu i morse(söndag) vaknade jag väldigt tidigt, ca kl 7. Jag är ju inte van vid att ligga och sova länge, så det var bara till att stiga upp. Så har nu suttit vid datorn hela förmiddagen och letat efter 2:or i stockholm, och jag ska säga att det är absolut inte det lättaste. Annette ligger fortfarande och sover, fast klockan är 11.16. Idag kommer vi bara att vara hemma, och ta det lugnt. Jag har ett inlämningsarbete att göra också, som ska lämnas in så fort som möjligt. Men kan bli svårt eftersom att jag inte får mina böcker förrän tidigast på tis. Men får väl ändå göra ett försök. Delkurs i polisiära grunder 1, ska det va. Lite frågor om hur polisverksammheten är uppbyggd och så.
Nä, nu är det dags för lite kaffe, sen får vi ta dagen som den kommer....
I fredags blev det ju tyvärr ingen skola pga snöovädret. Kvällen blev lugn, iallafall för min del. Mina roomies skulle ut och festa, så jag satt och drack lite vin med dom, och traggade en massa skit. Känns så underbart att både Annette och Maccarena har öppnat upp sitt hem för mig, utan dom skulle jag aldrig ha klarat mig här. Annette var en gång för många år sedan en av mina absolut bästa vänner. Men hon flyttade från k-stad för några år sedan och har pluggat i växsjö, och sen har hon bott några år här i stockholm. Tyvärr har jag inte träffat henne så mycket de sista åren, men idag känns det som om vi aldrig har varit ifrån varandra. Allt känns så naturligt, och jag är extremt glad att hon åter igen är en del av mitt liv. Jag kunde aldrig drömma om den stöttning hon ger mig, och att hon låter mig bo här. Är som sagt så enormt tacksam. En stor eloge till både Nettan och Maccarena...-Hör ni det Annette!!!! Haha! När sen dom gick ut, så somnade jag ganska så direkt på soffan, kan ju säga att jag var väldigt utmattad.
Vaknade sen ganska så tidigt på lördagen, och slappade en stund, sen åkte jag och Annette ut till Danderyd där jag skulle kolla på en lägenhet. Lägenheten ligger väldigt nära skolan. Är bara en buss ifrån, så läget är ju det bästa. Tyvärr är det bara en etta på 24 kvadrat med kokvrå, och jag kan inte flytta in förrän i slutet på mars. Men det är ett hem iallafall. Hran ligger på 4000 kr, och lägenheten är fullt möblerad, så jag behöver inte flytta upp något alls hit. Tyvärr har jag bara den till slutet på juli, men jag hinner iallafall leta en 2:a under tiden.
Sen begav vi oss till kista gallerian, och käkade lunch och inhandlade lite grejer, som tex en kaffebryggare som nog kommer rädda mitt liv här. :)
Sen åkte vi hem, extremt trötta, och lördagskvällen spenderades med soffslapp och mycket skratt. Jag är väldigt glad över att vara här nu, och det mesta verkar just nu flyta på ganska så bra. Kommer hem till nästa helg, då jag får packa ihop lite grejer hemma, och ta upp mer kläder hit. Kommer ju även ha min avskeds/födelsedags fest på lördag. Hoppas alla nära och kära kan komma.
Nu i morse(söndag) vaknade jag väldigt tidigt, ca kl 7. Jag är ju inte van vid att ligga och sova länge, så det var bara till att stiga upp. Så har nu suttit vid datorn hela förmiddagen och letat efter 2:or i stockholm, och jag ska säga att det är absolut inte det lättaste. Annette ligger fortfarande och sover, fast klockan är 11.16. Idag kommer vi bara att vara hemma, och ta det lugnt. Jag har ett inlämningsarbete att göra också, som ska lämnas in så fort som möjligt. Men kan bli svårt eftersom att jag inte får mina böcker förrän tidigast på tis. Men får väl ändå göra ett försök. Delkurs i polisiära grunder 1, ska det va. Lite frågor om hur polisverksammheten är uppbyggd och så.
Nä, nu är det dags för lite kaffe, sen får vi ta dagen som den kommer....
Å paff blev jag..
Onsdag 9 Februari kl 10.18 ringer telefonen:
- hej, jag ringer från polisrekryteringen!
( jag ligger och sover en ledig dag)
- jaha! Eh! hej.
- Jo, vi ser att du även sökt till augusti 2011! Stämmer det?
- eh, ja! ( funderar på vilka papper jag glömt skicka in)
- Jo, vi vill bara meddela dig att vi har fått ett avhopp, så du har en plats from imorgon på sörentorps polishögskola i stockholm!!
( jag får en snabb hjärtattack och typ bara vaaaa?)
- vill du ha platsen?
-vill jag ha platsen????
(herregud! tänker jag. Vem fan är det som ringer och skämtar med mig)
- jag återkommer om en halvtimme, säger rösten i telefonen.....
Jag reser mig ur sängen, nej! jag slänger mig ur sängen, och börjar springa flera varv i lägenheten, och fattar ingenting. Hjärtat sitter halvägs utanför kroppen, och jag ringer till mamma och bara vrålar... - JAG HAR KOMMIT IN PÅ POLISHÖGSKOLAN OCH BÖRJAR IMORGON I STOCKHOLM!!!!!
Sen tror jag att jag nästan svimmade och spydde!! Haha!
Ringer Miian och skriker samma sak! Kan inte komma ihåg mer vad som hände mer än att ca 30 min senare står Miia, Lowa och Louise hemma hos mig, och jag packar mina saker, bokar tågblijett, gråter, gråter och gråter lite till...... Vad fan!!!! är det ända jag kan tänka på! Kan inte tänka så mycket mer klart just då. Mår illa, är chockad, fattar verkligen ingenting. Har jag kommit in??? Är det på riktigt? Ska JAG bli polis nu?? Ska MIN dröm bli sann??? herrejävlar...... vad mer som händer under den dagen är som i en dimma. Helt plötsligt sitter jag på tåget, på väg mot stockholm och framtiden!
Blir mött av Annette, som genast öppnade sin lägenhet för mig ( kan inte beskriva hur tacksam jag är). Och helt plötsligt 6 timmar efter samtalet så sitter jag i hennes kök och fattar fortfarande inte vad tusan som hände!
Nu är det mycket vill jag lova. Jag måste hyra ut min lägenhet, sälja min bil, fixa lägenhet här, ordna med dagis, flytta upp mina saker här, ordna med csn, ansöka om tjänstledigt, ja! listan är enorm på vad jag måste göra. Men en sak vet jag iallafall!!! Jag är på väg....på väg att skapa mig och Nero en trygg framtid. Att äntligen få utbilda mig till det som jag bara har drömt att jag skulle bli. Fattar ni!!! Jag klarade det!!! Jag har kommit in!! Jag ska bli polis!!!
1:a Dagen i skolan.
Helt förvirrad så tar jag bussen mot Kista Centrum där jag sen ska byta buss mot sörenstorp. Lyckas självklart hamna på fel buss och glömmer hoppa av, men tillslut lyckas jag hitta rätt och kommer fram till Sörenstorp. Helt plötsligt står jag där framför grindarna till mitt nya liv. " Polishögskolan" står det på skylten. Fattar fortfarande inte att jag är där. Tar mig till hus 10 som är läranas hus, och får lite information, sen kommer en tjej och hämtar mig, och guidar mig till min klass och mitt klassrum. Första lektionen, Polisiärt arbete!!! Sedan är det dags för lunch och jag följer med min basgrupp, och vi äter. Sen går vi bort till träningscentert och kollar in gym och träningslokaler. Allt är så stort och så fint. Sen är det dags för fotografering till id-brickor, och efter det är det uniformsprovning. Och det är där jag fattar! När jag står framför speglen med full uniform...Åter igen sätter sig hjärtat i halsen, och jag börjar nästan gråta igen, men gråtet byttes ut till ett asgarv....Kunde inte sluta skratta!!! Jag som polis!! haha...
Sen var det dags för lektion nr 2 kommunikation. Där fick vi göra lite olika rollspel. Superkul. Sen var första dagen slut, och jag begav mig till stockholm c, för att möta upp Annette och hennes vänner och äta, sen var det direkt hem, och försöka smälta allt.
2:a Dagen i skolan.
Vaknar upp till ett snökaos. Går till bussen och inser att alla bussar i hela stockholm är inställda. Springer till t-banan och tar mig till Danderyds sjukhus, där jag hoppas på att hitta en taxi till skolan. men tyvärr finns det inte en ända taxi ledig i hela stockholm. Träffar på 2 klasskompisar som jag hänger med i 2 timmar på pressbyrån. Efter 2 timmar får vi tag på taxi, och ska bege oss till skolan, 5 min innan vi är där, får vi ett sms att alla lektioner är inställda. Så vi hoppade av taxi på Ulriksdal och tar pendeltåget till t-centralen. Väntar bara i 40 min på pendeltåget. Tillslut kommer vi till t-centralen, och jag ska ta t-banan hem, nej! då är även den inställd pga rökutveckling....Fuck! tänker jag..Jaja,,värsta jäkla snöstormskaos ute,,,men jag tar en annan t-bana ut till Stadion där jag tänkte kolla in thaiboxningsklubben Slagskeppet. Kommer ner för en likvärdig trappa som friends gym, och möts av doften av liniment och svett...Underbar doft! Luktar liksom thaiboxning. Får information, och ska köra en provträning nästa vecka...Längtar sååå. Men tyvärr har jag ju inte fått med mig min utrustning, så framtills jag varit hemma och hämtat allt så blir det bara löpningsträning på skolan....
Sen lyckas jag äntligen ta mig "hem". har nu suttit vid datorn och fått reda på allt jag måste göra, beställt böcker, och ordnat med lite annat. Jag är helt sinnesjukt trött, fortfarande en viss del chockad...men ändå såå lycklig.
Samtidigt som jag är lycklig är jag även extremt ledsen. Har nog gråtit konstant sen i onsdag! Dels över chocken, och dels över hela omställningen. Jag levde ett ganska så tryggt liv hemma. Jobbade, tränade, och hade det ganska så lugnt. Hade alla mina vänner och familj runt om mig. Nu sitter jag här, i otryggheten över framtiden. Min son befinner sig 60 mil ifrån mig, och jag kommer ev inte kunna ta hit honom förrän efter sommaren. men intalar mig själv hela tiden att det är värt det, det är "bara" 4 månader. Men som sagt som jag brukar säga " Life always find a way".......................
- hej, jag ringer från polisrekryteringen!
( jag ligger och sover en ledig dag)
- jaha! Eh! hej.
- Jo, vi ser att du även sökt till augusti 2011! Stämmer det?
- eh, ja! ( funderar på vilka papper jag glömt skicka in)
- Jo, vi vill bara meddela dig att vi har fått ett avhopp, så du har en plats from imorgon på sörentorps polishögskola i stockholm!!
( jag får en snabb hjärtattack och typ bara vaaaa?)
- vill du ha platsen?
-vill jag ha platsen????
(herregud! tänker jag. Vem fan är det som ringer och skämtar med mig)
- jag återkommer om en halvtimme, säger rösten i telefonen.....
Jag reser mig ur sängen, nej! jag slänger mig ur sängen, och börjar springa flera varv i lägenheten, och fattar ingenting. Hjärtat sitter halvägs utanför kroppen, och jag ringer till mamma och bara vrålar... - JAG HAR KOMMIT IN PÅ POLISHÖGSKOLAN OCH BÖRJAR IMORGON I STOCKHOLM!!!!!
Sen tror jag att jag nästan svimmade och spydde!! Haha!
Ringer Miian och skriker samma sak! Kan inte komma ihåg mer vad som hände mer än att ca 30 min senare står Miia, Lowa och Louise hemma hos mig, och jag packar mina saker, bokar tågblijett, gråter, gråter och gråter lite till...... Vad fan!!!! är det ända jag kan tänka på! Kan inte tänka så mycket mer klart just då. Mår illa, är chockad, fattar verkligen ingenting. Har jag kommit in??? Är det på riktigt? Ska JAG bli polis nu?? Ska MIN dröm bli sann??? herrejävlar...... vad mer som händer under den dagen är som i en dimma. Helt plötsligt sitter jag på tåget, på väg mot stockholm och framtiden!
Blir mött av Annette, som genast öppnade sin lägenhet för mig ( kan inte beskriva hur tacksam jag är). Och helt plötsligt 6 timmar efter samtalet så sitter jag i hennes kök och fattar fortfarande inte vad tusan som hände!
Nu är det mycket vill jag lova. Jag måste hyra ut min lägenhet, sälja min bil, fixa lägenhet här, ordna med dagis, flytta upp mina saker här, ordna med csn, ansöka om tjänstledigt, ja! listan är enorm på vad jag måste göra. Men en sak vet jag iallafall!!! Jag är på väg....på väg att skapa mig och Nero en trygg framtid. Att äntligen få utbilda mig till det som jag bara har drömt att jag skulle bli. Fattar ni!!! Jag klarade det!!! Jag har kommit in!! Jag ska bli polis!!!
1:a Dagen i skolan.
Helt förvirrad så tar jag bussen mot Kista Centrum där jag sen ska byta buss mot sörenstorp. Lyckas självklart hamna på fel buss och glömmer hoppa av, men tillslut lyckas jag hitta rätt och kommer fram till Sörenstorp. Helt plötsligt står jag där framför grindarna till mitt nya liv. " Polishögskolan" står det på skylten. Fattar fortfarande inte att jag är där. Tar mig till hus 10 som är läranas hus, och får lite information, sen kommer en tjej och hämtar mig, och guidar mig till min klass och mitt klassrum. Första lektionen, Polisiärt arbete!!! Sedan är det dags för lunch och jag följer med min basgrupp, och vi äter. Sen går vi bort till träningscentert och kollar in gym och träningslokaler. Allt är så stort och så fint. Sen är det dags för fotografering till id-brickor, och efter det är det uniformsprovning. Och det är där jag fattar! När jag står framför speglen med full uniform...Åter igen sätter sig hjärtat i halsen, och jag börjar nästan gråta igen, men gråtet byttes ut till ett asgarv....Kunde inte sluta skratta!!! Jag som polis!! haha...
Sen var det dags för lektion nr 2 kommunikation. Där fick vi göra lite olika rollspel. Superkul. Sen var första dagen slut, och jag begav mig till stockholm c, för att möta upp Annette och hennes vänner och äta, sen var det direkt hem, och försöka smälta allt.
2:a Dagen i skolan.
Vaknar upp till ett snökaos. Går till bussen och inser att alla bussar i hela stockholm är inställda. Springer till t-banan och tar mig till Danderyds sjukhus, där jag hoppas på att hitta en taxi till skolan. men tyvärr finns det inte en ända taxi ledig i hela stockholm. Träffar på 2 klasskompisar som jag hänger med i 2 timmar på pressbyrån. Efter 2 timmar får vi tag på taxi, och ska bege oss till skolan, 5 min innan vi är där, får vi ett sms att alla lektioner är inställda. Så vi hoppade av taxi på Ulriksdal och tar pendeltåget till t-centralen. Väntar bara i 40 min på pendeltåget. Tillslut kommer vi till t-centralen, och jag ska ta t-banan hem, nej! då är även den inställd pga rökutveckling....Fuck! tänker jag..Jaja,,värsta jäkla snöstormskaos ute,,,men jag tar en annan t-bana ut till Stadion där jag tänkte kolla in thaiboxningsklubben Slagskeppet. Kommer ner för en likvärdig trappa som friends gym, och möts av doften av liniment och svett...Underbar doft! Luktar liksom thaiboxning. Får information, och ska köra en provträning nästa vecka...Längtar sååå. Men tyvärr har jag ju inte fått med mig min utrustning, så framtills jag varit hemma och hämtat allt så blir det bara löpningsträning på skolan....
Sen lyckas jag äntligen ta mig "hem". har nu suttit vid datorn och fått reda på allt jag måste göra, beställt böcker, och ordnat med lite annat. Jag är helt sinnesjukt trött, fortfarande en viss del chockad...men ändå såå lycklig.
Samtidigt som jag är lycklig är jag även extremt ledsen. Har nog gråtit konstant sen i onsdag! Dels över chocken, och dels över hela omställningen. Jag levde ett ganska så tryggt liv hemma. Jobbade, tränade, och hade det ganska så lugnt. Hade alla mina vänner och familj runt om mig. Nu sitter jag här, i otryggheten över framtiden. Min son befinner sig 60 mil ifrån mig, och jag kommer ev inte kunna ta hit honom förrän efter sommaren. men intalar mig själv hela tiden att det är värt det, det är "bara" 4 månader. Men som sagt som jag brukar säga " Life always find a way".......................
Here we go again...
Kan aldrig sluta förundras över hur bra min bästa vän Miian känner mig...
Igår grävde jag ner mig i soffan och satt och deppade och tyckte väldigt synd om mig själv, hann även analysera vissa saker och händelser. I morse när jag vaknade kändes allt så mycket ljusare. Som sagt ibland måste man få falla för att sedan resa sig upp starkare.
If somethings are meant to be, life always find a way back to it...så sant...
Ledig idag, och dagen ska enbart spenderas med det stora julastädet,,och få färdigt mina innedörrar. Efter jul blir det golv i neros rum, sen är det dags att riva ner väggarna i badrummet och få det fint där inne. Ut med det gamla och fram med det nya. Dags att lämna allt det gamla bakom sig. Fast ibland måste man få vara lite nostalgisk...
Imorgon är det jobb, sen blir det föreläsningar och julbord på Yllan. Efter det blir det träning. Kan behövas efter att ha ätit julbord...
På lördag blir det fest, ska bli så kul. Kan inte komma ihåg senast jag festade på ordenligt.
Fast nu är det dags att påbörja storstädning.......
